Plantable spots

Plantable spots

Den engelska termen plantable spot används internationellt för en oönskad lucka i ett befintligt trädbestånd, exempelvis längsmed en väg eller i en park, men det koncept som vi har tagit fram är betydligt bredare än att bara kartlägga var det finns plats för nya träd. Detta var även utgångspunkten när en första kartläggning genomfördes av ett antal bostadsgårdar i Malmö. Efter kartläggningen stod det klart att det krävdes mer information än bara om det gick att plantera ett träd eller inte. Detta var det första steget i att börja ta fram den svenska versionen av detta internationella koncept.

Allt eftersom projektet fortlöpte ökade insikten kring vilken information som verkligen krävs för att kunna välja rätt träd för rätt plats och av rätt anledningar. Detta ledde sedan till utvecklandet av konceptet plantable spots. Koncept innehåller ett konkret tillvägagångsätt som kräver mål, kunskap om både den lokala platsens artfördelning, trädarternas ståndortskrav, marknadsföring och kontroll.

Konceptet plantable spots bygger därför på fem olika delar:

  • Mål
  • Artkännedom
  • Artval
  • Presentation
  • Kontroll

Nedan presenteras dessa fem olika delar och varför de är viktiga!

Mål

Precis som för alla projekt är målet det som kommer styra hela arbetet. Det samma gäller för konceptet plantable spots. Genom att ha ett tydligt mål med planteringen blir det även tydligt för de som ska välja trädarter att förstå vad som bör prioriteras. Det går självklart att ha flera mål, men då kan det vara bra att prioritera målen så att det finns en tydlig hierarki. Många projekt brukar däremot innehålla ett eller flera av följande:

  • Koldioxidinlagring
  • Förbättra luftkvalitén
  • Biologisk mångfald/hem för rödlistade arter
  • Dagvattenhantering
  • Lek (klätterträd)
  • Skugga

I vissa fall kan prioriteringarna variera mellan olika områden, men för att skapa en tydlighet bör det i så fall finnas tydliga kriterier, såsom att det finns vissa mål i tätbebyggda områden och andra i naturområden.

Artkännedom

En av de frågor som, förutom klimatförändringarna, fått störst uppmärksamhet inom vår bransch är nog frågan om artdiversitet. Många av oss har nog hört talas om 10-20-30 regeln (max 10 % av en art, max 20 % av ett släkte och 30 % av en familj), men det gäller även att tänka på vilken skala denna regel ska appliceras på och såklart de lokala förutsättningarna att följa denna regel. På mer utmanande ståndorter kanske det endast finns en handfull arter som kan trivas, medans det på andra platser finns ett stort antal arter att välja på. Oavsett förutsättningarna är det däremot viktigt att få en insikt i hur artfördelningen ser ut på den specifika platsen.

Artkännedom handlar därför om att, på bästa möjliga sätt, få en förståelse för artfördelningen inom och runt arbetsområdet. Desto mer uppgifter som finns, exempelvis från inventeringar, desto bättre, men ibland kanske det räcker bra med att gå runt i området och på så sätt få en insikt i artfördelning. Det viktigaste är att bedömningen görs platsspecifikt så att besluten inte bara bygger på generella rekommendationer.

Artval

Nu kommer vi äntligen till artvalet! Som alltid vid artval bör detta ske på ett systematiskt sätt, såsom enligt Henrik Sjöman och Johan Slagstedts beslutstrappa (se nedan). Det är av stor vikt att artvalet görs platsspecifikt baserat på de lokala förutsättningarna vilket bland annat inkluderar:

  • Växttillgänligt vatten
  • Temperatur
  • Markförutsättningar
  • Vind
  • Solljus
  • Osv.

Utöver denna beslutstrappa läggs ett ökat fokus på funktionen, vilket sätts i målformuleringen och att vi även föreslår att den lokala artfördelningen ska vara del av processen.

*Vissa justeringar har gjorts, men utgångspunkten är Henrik Sjöman och Johan Slagstedts arbete.

Presentation

En fråga som den senaste tiden fått ett ökat fokus är vikten av kommunikation, vilket är något som vi som bransch tidigare inte arbetat så aktivt med. Kommunikation är däremot en av de viktigaste frågorna för att verkligen lyckas med ett projekt och att få andra att förstå varför just våra frågor bör prioriteras.

I konceptet plantable spots ingår att presentera de föreslagna träden och platserna på ett sådant sätt att beställaren kan vara delaktig och ta kvalitativa beslut kring vilka plantable spots ur urvalet som ska planteras. Hur presentationen av förslagen ska ske varierar stort beroende på målgruppen och det är därför av stor vikt att tänka på vem vi riktar oss till.

Men hur kan då plantable spots presenteras? Nedan kommer några korta förslag som är baserade på olika målgrupper:

  • Privatpersoner/boende – här gäller det att lyfta fram de estetiska och funktionella kvalitéerna. Visa, gärna med illustrationer, hur trädet kommer se ut på den specifika platsen. Formulera gärna korta texter kring trädens värden och såklart hur vackert det kommer bli.
  • Förvaltare – utöverde punkter som gäller för privatpersoner/boende kan det för förvaltarnas del vara viktigt med ytterligare information kring trädets placering och om trädet kräver någon speciell skötsel.
  • Politiker – många politiker är måna om mål och det kan därför vara viktigt att koppla trädplanteringarna till förvaltningens mål och hur hela förvaltningen kommer att påverkas av trädplanteringen. Detta kan exempelvis röra trädets förväntade ekosystemtjänster, gärna kvantifierade i stil med: ”Trädet kommer som fullvuxet ha bundit in kol motsvarande bilkörning runt halva jordklotet” eller liknade.

Inom vissa projekt har enkla presentationskort skapats där föreslagna träd, genom fotomontage, har placerats på rätt plats och där enkla beskrivningar hjälp till att öka förståelsen för trädets värden och var det ska stå.

Men, det är bara fantasin som sätter gränserna så var kreativa när ni arbetar med denna viktiga punkt!

Kontroll

Nu kommer vi till den där jobbiga punkten som vi nog helst skulle vilja slippa, men som tyvärr kan vara avgörande för om ett projekt lyckas eller misslyckas. Kontroll. I denna punkt ingår all kontroll som berör träden i hela kedjan, från att beställa trädet från plantskolan tills det är etablerat och den löpande uppbyggnadsbeskärningen och förvaltningen tar vid. Det är även genom kontroll vi kan säkerställa att projektet inte hamnar i kategorin green washing.

Det finns såklart massor av bra exempel på hur olika förvaltningar arbetar med denna fråga, men några viktiga punkter som vi ändå vill lyfta är följande (i kronologisk ordning):

  • Plantskolorna – ha god kontakt med din plantskola och säkerställ att de kan få tag på de arter/sorter som föreslås.
  • Växtlistor – skriv beställningarna enligt de termer och format som finns angivna i GRO´s plantskoleregler.
  • Leveranskontroll – säkerställ att alla träd leveransbesiktigas så att träden uppfyller ställda krav och inte har några skador från hantering och transport.
  • Marken – kontrollera att markförutsättningarna stämmer med er beställning och att exempelvis växtbädden förberetts på rätt sätt.
  • Plantering – trädet ska planteras i rätt höjd, enligt specifikationerna, och emballaget ska hanteras på föreskrivet sätt.
  • Uppbindning – Uppbindningen ska genomföras på rätt sätt, men även kontrolleras årligen så att trädet inte skadas. Glöm inte heller att uppbindningen ska tas bort enligt vad som föreskrivits, ofta efter 2-4 växtsäsonger.
  • Vattning – Detta är ett av de dyraste momenten, så här krävs noggrann kontroll! Nyplanterade träd behöver vattnas ofta och med mycket vatten!
  • Mulch – Se till att träden har mulch runt stammen (och gärna under hela kronan). Mulch har en positiv effekt på trädet och minskar konkurrensen från exempelvis gräs. Och, mulch tar inte näring från marken och det går fint att använda mulch från barrträd!
Plantor kontor

Kontakta oss

Vi erbjuder olika tjänster inom träd och grönyteförvaltning i hela Sverige.