De barrotade trädens återkomst, Trädsidor, Utemiljö nr 6, 2024
Beskrivning: I dag planteras majoriteten av träd i offentlig miljö som klumpgrävda träd, vilket innebär att de grävs upp från plantskolan med en rotklump som innehåller den jord eller lera som trädet har växt i. Rotklumpen packas sedan in i juteväv och därefter i en stålkorg för att hålla den intakt under transporten. Detta har blivit den dominerande metoden för att plantera träd, men det har inte alltid varit så. För bara några decennier sedan var barrotade träd, det vill säga träd som skördats i plantskolan genom att jorden skakats av från rötterna, normen.
Trädkollen, Trädsidor, Utemiljö nr 5, 2024
Beskrivning: Alltför många träd skadas i onödan vid bygg- och schaktarbeten. Samtidigt har vi sedan länge lärt oss att alltid begära en ledningskoll innan vi börjar gräva. Samma sak borde gälla träden, och om vi alla utför en trädkoll innan vi sätter grävskopan i marken kommer många fler träd att kunna bli stora och gamla och bidra med de viktiga ekosystemtjänster som bara särskilt stora träd kan. På köpet får vi tryggare och effektivare byggprocesser.
Trädråd, Trädsidor, Utemiljö nr 4 2024
Beskrivning: Många gånger fälls träd i onödan på grund av att beslut fattas av oinsatta personer som påverkas av enskilda individer från allmänheten. Genom att tillsätta trädråd kan organisationer fatta mer välgrundade beslut rörande träds vara eller icke vara och samtidigt jobba mot en mer strategisk och hållbar trädförvaltning.
Substrat och jord, Trädsidor, Utemiljö nr 3 2024
Beskrivning: Att vi idag kan bygga växtbäddar som både kan hantera tung trafik och samtidigt vara stora och funktionella nog att husera stora träd är fantastiskt. Men vurmen för skelettjordar får inte leda till att vi glömmer bort kunskapen om vanliga jordar i naturlik profil. Trots allt planteras de allra flesta träd fortfarande i någon form av parkmark.
Kommunala plantskolor, Trädsidor, Utemiljö nr 2 2024
Beskrivning: En kommunal plantskola kan som komplement till de traditionella plantskolorna producera små serier av ovanliga arter och ta vara på sneda och krokiga individer. Dessutom med en del klimatvinster i form av kortare transportsträckor och leverans av växter i synk med säsongen.
Barrträd, grönt guld på vintern, Trädsidor, Utemiljö nr 1 2024
Beskrivning: Vintern är något som vi i vårt avlånga land måste förhålla oss till, oavsett om vi vill eller inte. Som en trädgårdsintresserad person med kärlek för grönska kan det ibland bli ganska plågsamt att spendera mellan fyra och sex månader (ja, så lång tid är det faktiskt) i ett till största delen avlövat landskap. I våra norra delar av landet hjälper snön till att lysa upp tillvaron, vilket kan mildra saknaden av klorofyll något. Men i våra södra delar tenderar vintern att bli mindre och mindre vit, och mer och mer gråbrun. Som ett botemedel mot denna bristsjukdom rekommenderas ett besök till närmsta park med vintergröna växter. Då det inte finns många vintergröna lövträd för svenskt klimat blir det framför allt de evigt gröna barrträden som får bli vår medicin. Även om vi till största delen använder lövfällande träd i parker och andra utemiljöer är det därför viktigt att vi planterar vintergrönt mellan varven. På förekommen anledning har jag därför i denna text valt att lyfta fram fem trevliga barrträd som borde användas mer.
Krontäckning, än sen då? Trädspalt, Utemiljö nr 7, 2023
Beskrivning: För bara några år sedan var krontäckning ett helt färskt begrepp som många inte kände till. I dag finns den beräknade krontäckningen offentligt tillgänglig för många av våra städer, inte minst tack vare Boverkets nyliga publicering över krontäckningen för över 200 tätorter runtom i Sverige. Även om inte precis alla städer finns med i Boverkets analys så finns det andra alternativ genom Husqvarnas Hugsy, verktyget i-Tree Canopy eller att faktiskt beställa en krontäckningsanalys av en konsultfirma. Med allt fler kommuners krontäckning kartlagd återstår dock frågan, vad ska vi använda informationen till?
Hållbara växtval, Trädspalt, Utemiljö nr 6, 2023
Beskrivning: Hur definierar vi egentligen hållbarhet när det kommer till växtval? I denna upplaga av trädspalten kikar vi närmare på hur vi kan undvika att slösa resurser och istället, genom en kvalitetssäkrad växtvalsprocess, nå framgång i alla planteringar.
Tekniksprång i organisk bransh, Trädspalt, Utemiljö nr 5, 2023
Beskrivning: Det kryllar av ny teknik för förvaltare och konsulter som arbetar med stadsträd. Automatiserad inmätning, sattelitanalyser, uppkopplade fuktighetsmätare och bildanalysering är bara några exempel. I takt med att tekniken accelererar behöver vi fråga oss hur vi bäst kan nyttja den. Och det är viktigt att vi stannar upp och frågar oss hur vi ska använda oss av all ny data.
Vem äger träden? Trädspalt, Utemiljö nr 4, 2023
Beskrivning: När träd fälls kan det riva upp känslor hos den som inte fått vara delaktig i beslutet. Och ibland kan det även i efterhand visa sig ligga ett felaktigt beslut bakom trädfällningen. Även med riktiga beslut bakom en trädfällning finns det goda anledningar att informera om varför trädet sågas ned. Med respekt för att ägandeskap kring träd är komplicerat, och att bara utsikten över ett träd kan betyda mycket för en person, kan vi undvika konflikter och trösta känslor.
Träd på skolgårdar – livsviktiga men bortglömda? Trädspalt, Utemiljö nr 3, 2023
Beskrivning: Att träd är viktiga för vårt välmående är ett samband som nog kommer naturligt för de flesta. Nya satsningar görs för att städerna ska bli grönare. Till exempel är 3-30-300-regeln en målsättning som många kommuner jobbar efter, som bland annat innebär att man från varje bostad, skola och arbetsplats ska kunna se tre träd. Ändå hittar vi idag fortfarande gott om exempel där utvecklingen står stilla, eller rent av går bakåt när det kommer till att få in fler träd på skolgårdar i städer.
Vad är ett klimatsmart träd?, Trädspalt, Utemiljö nr 2, 2023
Beskrivning: När vi planterar ett träd hoppas jag att de flesta av oss räknar med att trädet ska kunna bli minst 50–100 år, något annat vore resursslöseri. Vi väljer ofta art med stor omsorg sett till estetik och nutida härdighet. Men det vi ofta glömmer fråga oss är, vilket klimat kommer att vara rådande på platsen om 100 år? Vi borde alltså i större grad fråga oss vilka arter som är rustade för framtida klimat, framtida väder och framtida behov av ekosystemtjänster. De träd som kvalificerar sig genom denna tuffa gallring kan vi kalla klimatsmarta träd.
Hur maximerar vi trädens dagvattenhantering?, Trädspalt, Utemiljö nr 1, 2023
Beskrivning: Att våra städer löper större risk för översvämningar som en effekt av klimatförändringarna är inte längre någon nyhet. Vi måste använda alla medel vi har för att förbättra dagvatten- hanteringen och således minska risken för översvämningar. Vanliga åtgärder är nedsänkta aktivitetsytor, öppna dagvattensystem och magasinering under mark. Gemensamt för dessa åtgärder är att de kräver omfattande ombyggnation och resurser för att implementeras.
Träddiversitet, men hur mycket?, Trädspalt, Utemiljö nr 8, 2022
Beskrivning: Vi har nog alla hört att trädbestånd ska ha en god diversitet. Anledningarna kan vara många, exempelvis att sprida riskerna vid sjukdomsangrepp, skapa upplevelsevärden för medborgare eller öka mängden födokällor och boplatser för djur och insekter. Men frågan är vad som definierar en god artdiversitet?
Bra alternativ till Rosaceae, Trädspalt, Utemiljö nr 7, 2022
Beskrivning: Utmaningarna med en bristande artfördelning i våra urbana miljöer är vid detta lag vida kända. Trots våra kunskaper kring detta planteras fortfarande många områden med i det närmsta en monokultur av träd som tillhör familjen Rosaceae. För att minska riskerna förknippade med överanvändning, och för att utöka de estetiska kvaliteterna, lyfts i denna spalt en rad exempel på träd som lämpar sig att komplettera våra annars lite överanvända rossläktingar.
Planera för fler kvartersskogar, Trädspalt, Utemiljö nr 6, 2022
Beskrivning: Genom att plantera ett stort antal små trädplantor tätt tillsammans med buskar och perenner kan vi snabbt skapa naturliga miljöer på små ytor i staden. Genom konceptet kvartersskog vill vi introducera er läsare till ett nytt sätt att planera in natur på tidigare outnyttjade ytor och samtidigt engagera och fortbilda medborgare.
Vi behöver stora träd, Trädspalt, Utemiljö nr 5, 2022
Beskrivning: Samtidigt som vi vet att större träd bidrar med mer ekosystemtjänster planteras fortfarande många träd som har en mycket liten slutstorlek. Anledningen kan vara en önskan om minskad skötsel eller rädsla för konflikter med husfasader eller annan infrastruktur. Men faktum kvarstår att ett litet träd aldrig kan mäta sig med ett stort i fråga om leverans av viktiga ekosystemtjänster.
Klätterträdens osäkra framtid, Trädspalt, Utemiljö nr 4, 2022
Beskrivning: Vi är garanterat många som minns barndomens klätterträd i detalj. Trädet som bara var ens eget och som inte ens bästa kompisen kände till. Vilken fot som man var tvungen att sätta upp först mot stammen för att komma upp och hur barken kändes sträv mot handflatan. Människan har alltid kunnat klättra i träd men är kommande generationer på väg att gå miste om lärdomarna från att klättra i träd som barn?
