FAQ
Välkommen till vår FAQ!
Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi får och svaren som hjälper dig att snabbt hitta rätt information. Oavsett om du vill veta mer om våra tjänster, hur vi arbetar eller praktiska detaljer, hoppas vi att denna sida gör det enklare för dig att hitta det du söker.
Hittar du inte svaret på din fråga? Tveka inte att kontakta oss!
i-Tree Eco är en amerikansk programvara där användaren kan ange för vilket land, region och stad beräkningarna ska genomföras. Sedan 2019 finns det möjligheter att utgå från Sverige och svenska städer samt att välja specifika väderstationer från SMHI som ligger närmast den stad eller område som ingår i aktuell beräkning. Språket som används är engelska oavsett om beräkningarna är för en stad i Sverige.
Beräkningen gäller för hela tätorten. När det gäller de ekonomiska beräkningarna baseras dessa på den befolkningsmängd som angetts i Excel-arket.
För att bli en bra konsult inom trädbranschen krävs en gedigen arbetslivserfarenhet. Vi som jobbar på Trädkontoret är Landskapsingenjörer och Trädgårdsingenjörer med bakgrund i både offentlig förvaltning och konsultverksamheter. Vi delar gärna med oss av vår kompetens genom föreläsningar, artiklar, kurser och snart även en kunskapsbank på vår sida.
Är du intresserad av att jobba hos oss? Vi är alltid intresserade av att höra från personer som är nyfikna på vår bransch. Skicka gärna ett personligt brev och ditt CV till info@tradkontoret.se
Att beräkna den samhällsekonomiska nyttan som träd bidrar till med att fördröja dagvatten kan inte räknas på samma sätt som flertalet internationella projekt eftersom de allra flesta svenska städer har duplikatsystem för sin dagvattenhantering och inte kombinerade system. Det förstnämnda innebär att dagvattnet har en separat rördragning från dagvattenbrunnar direkt till recipient och aldrig går via reningsverket. På så sätt går det inte att räkna på en ekonomisk kostnad som drabbar reningsverk när både avlopp- och dagvatten kombineras. Även den dagvattentaxa som berör fastighetsägare i Sverige har visat sig svår att använda för en ekonomisk jämförelse då den utgår från helt andra enheter än den som ligger till grund i i-Tree Eco. Förslagsvis kan en ekonomisk värdering vad gäller fördröjning av dagvatten i svenska i-Tree projekt istället utgå från en kostnadsjämförelse med tekniska konstruktioner som utgångspunkt. Med detta menas den konstruktionskostnad per kubikmeter vatten som gäller för exempelvis ett svackdike, en regnbädd eller underjordiskt magasin.
Den ekonomiska analysen för trädens kolupptagning och kolinlagring genomförs i de flesta fall utifrån global nivå. Med detta menas främst klimateffekter och kostnaden för mängden koldioxid. i-Tree Eco beräknar mängd av kolupptagning och kolinlagring i en årlig viktenhet av ton – det vill säga ton/år. Det görs även en omvandling av denna enhet till koldioxid och vad detta representerar i ton. Den ekonomiska värderingen vad gäller trädens bidrag genom kolupptagning, kolinlagring och därmed koldioxid kopplas till minskad klimatpåverkan; den ekonomiska värderingen har på så sätt ett globalt perspektiv. För att kunna omsätta mängden koldioxid till kronor och ören och vad det betyder för den globala nyttan finns möjligheter att genomföra en ekonomisk värdering baserat på den analysmetod som beskrivs i Trafikverkets rapport ’Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn’ (ASEK 6.1).
För den ekonomiska värderingen av trädens inverkan på att minska luftföroreningar rekommenderas att analysera mängden luftföroreningar utifrån den metod som beskrivs i Trafikverkets rapport ’Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn’ (ASEK 6.1). Beräkningarna i denna typ av analys genomförs på lokal nivå och tar bland annat hänsyn till hur många människor som är exponerade till luftföroreningar i det angivna området samt hur ventilationsförhållandena ser ut. Den regionala nivån är inte inkluderad i den ekonomiska värderingen eftersom denna baseras på att följa det nationella miljömålet och inte ge en ekonomisk uppskattning.
Den ekonomiska beräkningen som sammanställs i-Tree Eco, och som ingår i den rapport som per automatik skickas efter en beräkning på den amerikanska servern baseras utifrån amerikanska förhållanden. Den ekonomiska beräkningen i SEK som ingår i denna rapport är på så sätt en fri översättning från amerikanska dollar och grundar sig på amerikansk BNP samt amerikanska förhållningssätt till exempelvis betalningsvilja hos befolkningen att undvika insjuknanden till följd av luftföroreningar. För att ge en så rättvis ekonomisk översättning som möjligt av trädens monetära nytta i svenska städer behövs resultaten analyseras utifrån svenska förhållanden.
Ja, att plantera träd ovan bjälklag har gjorts sedan miljonprogrammen började byggas i Sverige. Många gånger är oron för rotinträngning och för höga laster obefogat stora, men det är viktigt att projekt med träd på bjälklag kvalitetssäkras genom expertstöd i alla projektfaser. Vikter av både växtbäddar och vegetation behöver beräknas och tätskikt behöver säkras från rotinträngning. En annan viktig aspekt är att rätt substrat väljs och att dräneringen fungerar som den ska.
Trädkontoret har lång erfarenhet av plantering av träd på bjälklag, både öppna gröna tak och slutna innergårdar ovan garage. Hör av dig om du behöver stöd i ditt projekt.
En fullständig inventering innebär att samtliga träd inom aktuellt område inventeras.
Alléer skyddas av det generella biotopskyddet. Detta regleras enligt 5§ i ”Förordningen (1998:1252) om områdesskydd” där vissa små, lätt igenkännbara mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda är utpekade som skyddade. Förutom alléer är även följande biotoper generellt skyddade:
- Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
- Odlingsröse i jordbruksmark
- Pilevall
- Småvatten och våtmark i jordbruksmark
- Stenmur i jordbruksmark
- Åkerholme
Vad räknas som allé?
Definitionen av en allé är:
”Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.” Vuxet är enligt Naturvårdsverkets handbok träd med en diameter av 20 cm i brösthöjd eller, om detta inträffar tidigare, en ålder av 30 år.
Alla alléer är skyddade så snart de uppfyller definitionen, de behöver alltså inte pekas ut för att bli skyddade.
Genom nyligen publicerade domar har det framkommit att skyddet av alléer gäller för alléer som består av träd som inte planterats (men som avsiktligt sparats), för träd som planterats som ersättningsträd för alléträd i en kompensationsåtgärd (men ännu inte hunnit bli tillräckligt stora för att räknas som vuxna), samt om allén har några större glapp exempelvis genom att en cirkulationsplats separerar träd från den övriga allén.
Eftersom trädrader i ett ”i övrigt öppet landskap” är skyddade kan därför trädkransar och alléer intill och på begravningsplatser och kyrkotomter omfattas av biotopskydd. Likaså kan alléer i samhällen och städer uppfylla kriterierna att stå öppet i landskapet eller längs en väg (Figur 1).
Det generella biotopskyddet gäller dock inte de träd som står i omedelbar anslutning till bebyggelse. Åtgärder får alltså genomföras där utan dispens, oavsett om de skulle skada naturmiljön. Observera att det
- bara gäller de enskilda träd som står i omedelbar anslutning till bebyggelse. Övriga individer i allén har fortfarande kvar sitt skydd.
- måste vara i omedelbar närhet till bebyggelse. Detta visar nyligen publicerade domar. Hur nära ”omedelbar” är, tolkas olika av olika Länsstyrelser i väntan på fler klargörande domslut.
Det generella biotopskyddet gäller inte heller i områden som har en detaljplan som är skapad tidigare än 1994, eller om det i detaljplanen är angivet något annat som t.ex. natur, park eller liknande för det område där allén står.
Vad är förbjudet?
Enligt 7 kap. 11 § andra stycket i Miljöbalken:
”Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön.”
Vad som skadar naturmiljön i en allé beror på hur omständigheterna ser ut i det enskilda fallet. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen, och det är den eventuella skada som åtgärden kan orsaka på naturmiljön och livsbetingelserna för arter i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Det betyder att nedtagning av enskilda träd i vissa fall inte behöver räknas som skada av naturmiljön (men i andra fall kan göra det), men att kraftig beskärning (toppkapning) kan göra det, även om trädet sparas.
Biotopskyddsbestämmelserna hindrar inte att skötsel och andra åtgärder som gynnar en biotops (och de arter som finns där) långsiktiga överlevnad utförs.
Förbudet gäller enligt bestämmelsen de åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Det räcker alltså att det finns en risk för skada för att åtgärden ska förbjudas.
Enligt Naturvårdsverkets handbok om biotopskyddsområden kan ”Ett enstaka träd eller grenar som utgör en uppenbar och påtaglig akut risk för skada på människor, djur eller egendom, på egen risk få tas bort utan dispens, om risken för skada är så överhängande att en dispensprövning inte kan inväntas. En dispensansökan bör dock samtidigt lämnas in. Det är lämpligt att ta kontakt med länsstyrelsen innan ett träd tas ned, särskilt om trädet är gammalt eller grovt, för bedömning av om det är nödvändigt att ta ned hela trädet, eller om det kan vara lämpligt att lämna en högstubbe, eller om en avverkning kan medföra att skyddet för allén upphör.”
Dispens, särskilda skäl och kompensationsåtgärder
Vad ett särskilt skäl är finns inte reglerat, men t.ex. att allén ger merarbete eller merkostnader i form av lövkrattning räknas i stort sett aldrig som särskilt skäl. Tänkbara särskilda skäl kan vara exploatering av stort allmänt intresse, annat naturvårds- eller kulturmiljövårdsintresse, forskning och undersökning, hälsa och säkerhet, trädsjukdomar eller restaureringsbehov. Om länsstyrelsen har bedömt att biotopskyddsbestämmelserna och kontinuiteten för trädens biologiska värden har beaktats i en trädvårdsplan, alternativt en vård- och underhållsplan, kan planen utgöra ett särskilt skäl för dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön, om de vidtas i enlighet med planen.
En förutsättning för att dispens ska medges är att det finns särskilda skäl. Det är bedömningen i det enskilda fallet mellan skadans betydelse och tyngden i skälet för att vidta den åtgärd som orsakar skada som avgör om en dispens kan medges eller inte. Det betyder att man kan acceptera större skada om skälet till att göra skadan är tungt. Vid avvägningen ska också hänsyn tas till om det finns andra lämpliga alternativ som inte innebär skada på den skyddade biotopen.
Länsstyrelsen har rätt att sätta villkor i samband med att dispens ges. Exempel på villkor kan vara tid för åtgärd (oftast tillåts inte åtgärder under häckningstid), att högstubbar ska sparas eller återplantering av nya träd (då även vilken sort och storlek). Även skötsel av de nyplanterade träden kan villkoras.
Länsstyrelsen har även rätt att begära kompensationsåtgärder för det naturvärde som gått förlorat vid åtgärden. Exempel på kompensationsåtgärder kan vara att plantera fler träd än det ursprungliga antalet och spara död ved i faunadepåer.
Riskträd är en term som många använder om de är oroliga för att ett träd misstänks falla. Men för att ett träd ska kunna räknas som ett riskträd krävs tre olika faktorer:
- Det måste finnas en måltavla, exempelvis en person eller en bil, som kan komma till skada i närheten av trädet.
- The tree must have some kind of damage or weakness, such as dead branches or a severe rottenness.
- The consequences of the target being hit by the tree part must be significant.
Följderna av en händelse, till exempel att en stor gren går av, kan bli betydande om det finns byggnader eller personer i närheten av trädet. Konsekvenserna, och därmed risken, blir alltså mindre om trädet står på en plats som sällan eller aldrig besöks. Konsekvenserna kan också variera beroende på storlek och kraft hos den träddel som faller. Ett skadat träd inne i en skog kan alltså inte klassas som ett riskträd eftersom det varken finns egendom eller människor i omgivningen som riskerar att skadas. Detta glöms ofta bort och gör att alla träd med olika skador, oavsett var de står, förknippas med hög risk.
En riskbedömning är alltid tidsbegränsad eftersom osäkerheten ökar ju längre tidsperspektiv som används och eftersom alla träd kollapsar förr eller senare. Ofta används en giltighetstid på 3–5 år. Det betyder att angiven risknivå bara gäller inom denna tidsperiod, förutsatt att inga betydande förändringar sker. Sådana ändringar skulle kunna vara beskärning av trädet eller fällning av grannträd. Riskbedömningen gäller dessutom under normala väderförhållanden och inte vid extrema väderhändelser.
Bedömning av riskträd
Många träd tas ner på grund av bristande kunskap om vilka träd som utgör en risk. En hålighet i stammen eller döda grenar i kronan kan tolkas som att trädet är döende eller på väg att rasa, men det är inte nödvändigtvis sant. Träd med stora skador och svampangrepp kan fortfarande räknas som riskfria på grund av bland annat trädets placering eller stabilitet i den kvarvarande veden. Det finns ett antal olika publikationer och metoder som tagits fram för att bedöma riskträd och det hålls också utbildningar i ämnet. För att på ett korrekt sätt kunna bedöma trädens vitalitet, skador och eventuella risker bör besiktningen/inventeringen av träden göras av en sakkunnig person med relevant utbildning och erfarenhet, till exempel en konsulterande arborist, trädspecialist eller person med motsvarande kvalifikationer.
Länsstyrelsens rekommendationer
Länsstyrelsen har tagit fram en folder som beskriver riskbedömningar och dess juridik. Folder går att ladda ner via följande länk. I foldern skriver de även vad som gäller för Lagen om Offentlig Upphandling – LOU och nedan finns förslag på texter som kan användas i upphandlingar.
”Utbildning i riskbedömning till exempel TRAQ – Tree Risk Assessment Qualification eller QTRA – Quantified Tree Risk Assessment eller motsvarande.”
Det är viktigt att veta att exempelvis TRAQ och QTRA är olika typer av system, men om du som förvaltare främst är intresserad av riskvärderingen och inte hur systemet är uppbyggt kan båda systemen vara med i upphandlingen. I Sverige är däremot TRAQ den helt klart dominerande metoden för riskbedömningar.
Naturvårdsverket har sedan en tid kommit med nya riktlinjer som innebär att åtgärder på särskilt skyddsvärda träd tolkas som en väsentlig ändring av en naturmiljö, vilket enligt miljöbalken kräver samråd enligt 12 kap. 6 §. Detta förkortas av många till ”12:6 samråd”. Detta är ett förtydligande då olika länsstyrelser tidigare tolkat miljöbalkens skrivelse på olika sätt. Där står att en ”verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, och som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken, ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.” Anmälan för samråd ska göras hos den myndighet som utövar tillsynen, vilket i detta fall är länsstyrelsen.
Många kommuner har börjat använda denna nya tolkning för att påverka privata trädägare att inte ta ner träd. Den nya tolkningen innebär samtidigt att fler träd kan komma att skyddas vid exploatering, men såklart ökar byråkratin kring träd och belastningen på landets länsstyrelser.
Vad är ett särskilt skyddsvärt träd?
I och med att Särskilt skyddsvärda träd numera alltid kräver så kallat 12:6 samråd är det viktigt att veta vilka träd som enligt Naturvårdsverket är klassade som just särskilt skyddsvärda. De träd som omfattas ska uppfylla ett eller flera av kriterierna nedan:
- Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
- Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
- Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.
Observera att ibland kan träd som inte uppfyller dessa kriterier ha stora naturvärden och kräva samråd, t.ex. om det växer en sällsynt mossa eller lav på den.
Vad kräver samråd?
Enligt Naturvårdsverkets nya tolkning ska trädägaren kontakta länsstyrelsen om åtgärder som skadar det skyddsvärda trädet ska utföras. Detta inkluderar exempelvis avverkning, toppkapning eller annan kraftig beskärning. Även åtgärder som inte direkt har med träden att göra men som ändå påverkar dem kräver samråd. Ett bra exempel på detta är dikesgrävning eller ledningsdragning nära trädet eftersom det påverkar trädets rötter.
Anmälan om 12:6 samråd
Anmälan om 12:6 samråd är ingen ansökan utan som trädägare ska du anmäla detta till länsstyrelsen. Handläggningen är tidsbegränsad och länsstyrelsen har sex veckor på sig att handlägga efter att underlaget är komplett.
Tänk på att träden kan vara skyddade på andra sätt, t.ex. om de står i en allé, om de hyser fridlysta arter eller står på en kyrkogård.
GIS står för Geografiska Informationssystem och är all form av data som kan integreras i kartor. Det vill säga allt från google maps till en kommuns eller ett bostadsbolags digitala träddatabas i kartformat.
Att ha sin trädinventering i GIS-format gör den både lätthanterlig och enkel att uppdatera.
Vi hjälper er att samla in datan i det format som lämpar sig bäst för er.
En trädinventering kan användas till många ändamål. Men generellt handlar det om att den som förvaltar träd behöver få en överblick över trädbeståndets styrkor och svagheter. Med en korrekt utförd trädinventering är det enkelt för förvaltaren att fokusera på rätt saker för att långsiktigt och hållbart stärka trädbeståndet. En bra trädinventering följer svensk standard och kan med enkelhet uppdateras.
En provyta kan liknas vid en projicerad cirkel över ett område där de träd som finns inom cirkelns omkrets inventeras. Ytans diameter är 22,6 meter och täcker 0,04 hektar. För att inventeringen ska kunna ge en god representation över stadens totala trädbestånd inventeras ett hundratal provytor. Enligt i-Tree krävs en inventering av 200 provytor för att skapa en rimlig representation som överensstämmer med verkligheten och den total mängd träd som faktiskt ingår i staden.
En provyteinventering fångar upp en representativ bild av stadens trädbestånd och resultaten fungerar som ett tydligt policyunderlag för dagens ekosystemtjänster samt till framtida utvecklingsbehov. En fullständig inventering bidrar till ett underlag för kommande förvaltning och skötsel samtidigt som det möjliggör för en platsspecifik beräkning av ekosystemtjänster.
I i-Tree Eco beräknas dagvatten i kubikmeter och det är den andel kubikmeter vatten som fångas upp i trädets blad- och grenverk som räknas som ekosystemtjänst. Beräkningen delas upp i trädens förmåga att dels fördröja och fånga upp vattnet i barr, blad- och grenverk (interception), och dels genom avdunstning (evaporation) och förlust av vatten via bladens klyvöppningar (transpiration).
Trädkontoret kan hjälpa till med all form av datainsamling, analys och kommunikation kring träd och annan vegetation. Det innefattar t.ex. riskbedömningar, värderingar av träd enligt Alnarpsmodellen, trädinventering, åtgärdsplaner, trädplaner med mera. Du kan läsa mer om våra olika tjänster genom att klicka på följande länk.
Kolupptagning visar på andelen kol i form av koldioxid och hur detta omhändertas genom tillväxt på årlig basis. Ju större och välmående träd desto större kolupptagning. Kolinlagring, däremot, hänvisar till den mängd kol som finns bundet i själva trädets biomassa oberoende av tid.
Det strukturella värdet i ett trädbestånd baseras på den fysiska sammansättningen av exempelvis antal träd, arter, storlek, och mängd bladmassa. Dessa kvaliteter har en direkt inverkan på ekosystemtjänster och hur omfattande dessa blir.
För svenska förhållanden kommer all väderdata från lokala SMHI-stationer och information över luftföroreningar baseras utifrån mätningar från Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency).
i-Tree Eco beräknar reglerande ekosystemtjänster såsom kolinlagring, kolupptagning, fördröjd dagvattenmängd, samt mängden luftföroreningar som träd minskar (dessa är kväveoxid, svaveldioxid, VOC (flyktiga organiska föreningar) samt partiklar PM₂.₅.
I programmet finns data över klimat- och luftföreningar för olika geografiska områden samt en träddatabas som matchas med de träd som användaren matar in. Minimum input är namn på trädart (vetenskaplig eller amerikansk beteckning) samt stamdiameter på träden i brösthöjd (DBH). För att uppnå en så noggrann beräkning som möjligt finns ytterligare parametrar som användaren kan komplettera – till exempel krondiameter, trädets totala höjd, höjd till kronbasen, andel saknad trädkrona, hur många sidor av trädkronan som har tillgång till ljus, etc. Ju mer information kring just trädkronans omfattning och vitalitet desto mer solid beräkning av trädets ekosystemtjänster.
Experts in tree and green space management
Feel free to ask us!
We offer professional and sustainable services in tree and green space management for municipalities, park administrations and companies.
Please contact us and we will guide you!
