Nyheter

För att lyfta plantskolornas betydelse kommer jag att i detta och de två nästkommande numren av Utemiljö skriva en serie om plantskolor. Först ska vi reda ut vad plantskolor egentligen är (detta nummer), därefter varför svensk plantskoleindustri står stark trots stor global konkurrens (nr 6/2025) och till sist kommer ett antal handfasta tips på hur man blir en bra växtbeställare (nr 7/2025).

Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö

Många ser behovet av att arbeta långsiktigt med förvaltningen av sitt trädbestånd, samtidigt finns det osäkerhet för hur en sådan tas fram.

Här får du veta hur arbetet med en trädplan kan struktureras och vad en trädplan bör innehålla.

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap

Okej, jag får erkänna, rubriken bör klassas som ”clickbait”. Men det ligger något i det; vi planterar lite väl stort. Missförstå mig rätt – vi behöver absolut plantera fler träd och vi behöver plantera träd som med tiden blir riktigt stora. Men det betyder inte att de måste vara så stora redan vid planteringstillfället.

Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö

Alléer har länge varit en framträdande del av Sveriges kulturarv och landskapsbild. De har inte bara varit estetiskt tilltalande inslag i landskapet, utan har även fyllt funktionella syften genom att bidra med många olika slags värden.

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

Träden i våra städer utsätts för stora påfrestningar från förtätning och byggnation. Den nya standarden för skydd av träd, med namnet Trädvård – Arbete vid träd – Skydd av träd vid planering och utförande, som lanseras våren 2025 syftar till att skapa tydligare riktlinjer och en mer rättvis process för att skydda träd i byggprojekt. I detta gröna fakta får du veta mer om bakgrunden till den nya standarden, dess viktigaste delar och hur den kommer att påverka planering, projektering och genomförande av byggprojekt i framtiden.

Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö

 I denna artikel ska vi gå igenom hur 3+30+300 regeln använts och hur aktuell regeln fortfarande är. Den 19 februari 2021 publicerade Cecil Konijnendijk sitt numera världskända inlägg om hur städer borde uppfylla 3+30+300 regeln ”Promoting health and wellbeing through urban forests – Introducing the 3-30-300 rule”. Sedan dess har regeln fått en otrolig global spridning och de initiala bindestrecken har bytts ut mot plustecken.

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

De nordiska länderna har länge strävat efter att integrera hållbarhet i stadsplanering och i denna kontext spelar urban grönska en central roll. Träd och grönytor fungerar inte bara som estetiska inslag, utan bidrar också till att hantera extremväder, förbättra luftkvalitet och skapa miljöer som stödjer både fysisk och psykisk hälsa.

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

Buskar och träd har alltid varit självklara inslag i vår utemiljö. Ibland hör de till det lilla barnets första ord. Föräldrar pekar på lekplatsens höga kanadapoppel och snöbärsbuskaget under och säger ”Titta, ett träd! Och titta där, en buske!” Men den som arbetar med trädinventeringar vet att det inte alltid är en barnlek att definiera skillnaden mellan träd och buskar. Vad kallar vi den fyra meter höga uppstammade syrenen, som skänker skugga till sittplatsen på bostadsgården och dessutom fungerar som klätterträd? Eller den drygt meterhöga körsbärskornellen som står mitt i en buskplantering? Syren är ju en typisk buske och körsbärskornell är väl ett träd – eller? Med andra ord: var går gränsen mellan buske och träd?

Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö

Så här mot slutet av året börjar många förvaltare fundera på det kommande årets behov av trädvårdsåtgärder, vilket kan vara beskärning, trädinventering, ståndortsförbättring och mycket mer. I samband med detta kommer även behovet av att genomföra upphandlingar, men vilken kompetens bör egentligen krävas för olika typer av uppdrag?

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

Vi som förvaltar eller arbetar med träd fattar varje dag beslut som, genom trädens långa livslängd, kommer ha stor påverkan långt in i framtiden. Trots detta är kunskapen om trädförvaltning ofta fragmentarisk, baserad på tradition snarare än forskning och beslut fattas ibland på bristfälliga grunder.

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

Vår kunskap kring interaktionen mellan träd och mykorrhiza ökar hela tiden och det blir allt tydligare hur stor betydelse denna interaktion har för att få vitala och motståndskraftiga träd. I och med detta blir det även vanligare med olika typer av produkter som innehåller sporer och mycel som kan tillföras för att ge träden tillgång till mykorrhiza. Men hur bra är dessa tillskott och vad säger egentligen forskningen?

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

Diskussionen om inhemska, exotiska och invasiva träd är ofta polariserad, men för att skapa hållbara och klimatsäkra stadsmiljöer krävs en mer nyanserad syn. I denna artikel går vi igenom de olika termerna, men nyanserar även den många gånger svartvita debatt som råder kring användningen av exoter och inhemska träd.

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

I takt med den accelererande digitaliseringen av samhället i stort har även vår bransch inte undgått att påverkas. Från avancerade GIS-tekniker till molnbaserade förvaltningsplattformar har digitala verktyg blivit oumbärliga för effektiv hantering av gröna miljöer. I denna artikel utforskar vi de framväxande trenderna, möjligheterna och utmaningarna som den ökade digitaliseringen medför för vår bransch. Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.

Vi har nog alla stått vid en lind och tvekat, vilken sort är det egentligen? I vissa fall kanske sortnamnet inte spelar så stor roll, exempelvis om en inventering görs av en yngre park. Men i andra fall kan sorten vara av stor betydelse.

Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.