Nyheter
2026-09-16
Att synliggöra värdet av naturbaserade lösningar
Making the Case for Nature-Based Solutions: Why Economic Valuation Matters
One of the biggest challenges facing municipalities today is not understanding the value of nature-based solutions. Or even more, it is making that value count in decision-making.
How can investments in wetlands, urban forests, or green infrastructure compete with roads, housing developments, or technical infrastructure when budgets are tight? How can long-term environmental and social benefits be communicated in ways that support implementation rather than remaining ambitious policy goals?
These are some of the questions being explored in the Nordlocal project funded by the Nordic Council of Ministers. Within the project, the Natural Resources Institute Finland (Luke) leads the work on economic valuation of nature-based solutions, bringing together research on how economic evidence can support better local decision-making.
Among the researchers contributing to this work are Professor Liisa Tyrväinen, an internationally recognised expert on ecosystem services and the economic value of urban green spaces, and doctoral researcher Leo Raivonen, whose research focuses on the economic valuation of wetland restoration. Together with colleagues at Luke, they are reviewing current research, identifying knowledge gaps, and exploring how economic valuation can become a practical tool for municipalities across the Nordic region.
At the European Forum on Urban Forestry (EFUF) in Malmö in May of this year, Liisa Tyrväinen presented some of the latest evidence on the economic benefits of nature-based solutions. Her presentation carried an important message: economic valuation is not about putting a price on nature. It is about making nature’s benefits visible in decisions where they have traditionally been overlooked.
Economic valuation does not rely on a single method. Different ecosystem services require different approaches depending on the type of benefit being assessed. (Source: Liisa Tyrväinen, EFUF 2026)
Why economic valuation?
Municipal planners rarely question whether nature creates value. The challenge is that many of its benefits are difficult to measure and compare with conventional infrastructure investments.
Flood protection, cleaner water, improved public health, increased biodiversity and better recreational opportunities often fall under different municipal departments, making it difficult to build a coherent investment case. Economic valuation can help by providing a common framework for assessing the benefits and costs that occur across sectors.
Wetlands are nature-based solutions that can reduce flood risks while improving water quality, photo Ekologigruppen
By translating ecosystem services into economic terms where robust valuation is possible, municipalities can incorporate a broader range of benefits into cost-benefit analyses, investment appraisals and long-term planning. The ambition should be to capture as many relevant ecosystem service values as possible, while recognising that current knowledge and methods do not yet allow all of them to be reliably quantified or monetised. Economic valuation therefore does not replace ecological or social arguments, but complements them by making more of nature’s benefits visible in financial and political decision-making.
As Tyrväinen emphasised during her presentation, economic valuation should be understood as a decision-support tool serving more comprehensive decision-making, not as an attempt to define the total value of nature.
Different benefits require different methods
One of the strongest messages from Luke’s work is that there is not only one way of valuing nature-based solutions. Different ecosystem services require different approaches.
Avoided-cost methods can estimate savings from reduced flooding or lower healthcare costs. Hedonic pricing analyses how access to green spaces affects property values. Carbon sequestration can be assessed using market prices, while benefit transfer methods allow municipalities to adapt results from existing studies when conducting local assessments is not feasible.
The choice of method depends entirely on the benefit being assessed, and every method comes with its own assumptions and uncertainties. Rather than producing one definitive number, economic valuation is about building the strongest possible evidence using the most appropriate methods available.
What does the evidence tell us?
Tyrväinen presented several examples showing how economic valuation is already supporting decision-making across Europe.
Economic assessments help compare alternative investments. Studies from Helsinki, Lahti and Copenhagen illustrate how avoided costs can be incorporated into planning decisions. (Source: Liisa Tyrväinen, EFUF 2026)
In Helsinki and Lahti, research has estimated that urban green infrastructure can generate annual avoided stormwater management costs of approximately €3,000–8,000 per hectare. These savings arise because vegetation and permeable surfaces reduce the need for expensive grey infrastructure.
Importantly, this figure only reflects one ecosystem service. It does not include benefits related to biodiversity, recreation, climate regulation or public health. Even relatively high estimates therefore represent only part of the overall value.
Another well-known example comes from Copenhagen’s Cloudburst Management Plan, where blue-green infrastructure was compared with expanding the conventional sewer system alone. The analysis estimated that the integrated approach would generate around DKK 9 billion more in socio-economic benefits than a traditional engineering solution, while also delivering multiple additional environmental and social benefits. Compared with taking no action, the project was estimated to produce a net socio-economic benefit of approximately DKK 5 billion.
Economic valuation is increasingly being applied to health as well. A study from Barcelona estimated that expanding urban green infrastructure could prevent more than 30,000 cases of poor mental health, reduce over 16,000 specialist mental health visits, and generate around €45 million in annual healthcare savings.
Health benefits are increasingly acknowledged in economic assessments, although the methods are still developing and involve considerable uncertainty. (Source: Liisa Tyrväinen, EFUF 2026)
Together, these examples illustrate how economic evidence can help communicate the broader societal value of investing in nature.
Numbers matter, but they should never stand alone
Perhaps the most valuable part of Tyrväinen’s presentation was not the impressive figures themselves, but the discussion about how they should be interpreted.
Economic valuations are highly sensitive to the assumptions behind them. Results can vary depending on the discount rate, the chosen time horizon, maintenance costs, local environmental conditions and, perhaps most importantly, which ecosystem services are actually included in the analysis.
Some benefits are relatively straightforward to quantify. Flood damage avoided, stormwater management and carbon storage often have well-established methods. Others remain somewhat harder. How should we value biodiversity? What is the monetary value of cultural heritage, sense of place or simply knowing that a species continues to exist? And how should municipalities account for benefits that may not become fully visible for decades?
These questions do not have simple answers.
Luke’s research also highlights that while the number of studies on nature-based solutions has grown rapidly over the past decade, comprehensive economic valuation studies are still relatively few. There are significant knowledge gaps, particularly around biodiversity, cultural ecosystem services and long-term health outcomes. Therofore, a critical interpretation is just as important as the numbers themselves.
From evidence to implementation
Economic valuation alone will not remove the barriers that municipalities face when implementing nature-based solutions. Institutional structures, fragmented budgets, political priorities and organisational silos all influence how decisions are made. A strong cost-benefit analysis does not automatically lead to investment. However, economic evidence can strengthen the conversation. It can help planners communicate across departments, demonstrate long-term societal benefits and broaden discussions beyond individual sectors. In this sense, valuation becomes not only concretizing the values of nature, but also about making invisible benefits visible. That perspective sits at the heart of Luke’s contribution to Nordlocal.
By reviewing existing evidence, developing practical approaches and identifying both the strengths and limitations of current valuation methods, the project aims to give municipalities better tools and more comprehensive data for making informed decisions. It is to ensure that the value nature creates, for climate resilience, health, biodiversity and quality of life, is recognised alongside other investments shaping tomorrow’s communities.
Meadows and nectar-rich plantings provide food and habitat for pollinating insects, which are essential for food production and healthy ecosystems, photo Ekologigruppen
Read more about how to join Nordlocal here: https://tradkontoret.se/nordlocal/
Följ vårt arbete för ett grönare samhälle.
Här samlar vi alla våra senaste nyheter, pressmeddelanden och när vi syns i media.
Vill du få våra nyheter direkt till din inkorg?
Håll dig uppdaterad om vårt arbete, aktuella projekt och kommande evenemang.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev – det kommer ut cirka fyra gånger per år.
2026-09-16
Källa: Nord-local
Att synliggöra värdet av naturbaserade lösningar
Hur kan kommuner synliggöra naturens värden när olika investeringar konkurrerar om begränsade resurser? Inom Nordlocal undersöker forskare vid Natural Resources Institute Finland (Luke) hur ekonomisk värdering kan bidra till bättre beslut kring naturbaserade lösningar.
I artikeln berättar vi mer om olika metoder för att värdera naturens nyttor, från klimatanpassning och hälsa till biologisk mångfald och rekreation och varför ekonomiska siffror behöver tolkas med omsorg.
Läs hela blogginlägget här
2026-09-15
Källa: Aktuella projekt
Nytt kunskapsmaterial för framtidens gröna miljöer
Hur kan vi bevara trädens värden när klimatet förändras och samhället ställs inför nya kriser? Det är utgångspunkten för projektet Trädens roll i kris och klimat, som nu presenterar 17 nya guider, en projektrapport och en animerad informationsfilm.
Materialet riktar sig framför allt till dig som förvaltar begravningsplatser, men är också relevant för alla som arbetar med träd och gröna miljöer i offentliga miljöer.
2026-09-11
Källa: Tidningen Utemiljö
Ge inte upp om almen!
Almsjukan har slagit hårt mot våra städer, särskilt i södra Sverige. Men trots sjukdomens spridning finns det goda skäl att fortsätta värna om almen. Med åtgärder för att begränsa smittspridningen, skydd av särskilt värdefulla träd och användning av resistenta almhybrider kan almen fortsatt ha en plats i framtidens städer.
I artikeln berättar vi varför almen är ett värdefullt stadsträd och vilka möjligheter som finns för att bevara och återintroducera den, utan att upprepa tidigare misstag med ensidiga trädpopulationer.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2026-07-24
Källa: Nord-local
Nordlocal perspectives: what makes nature-based solutions Nordic?
Hur påverkar det nordiska klimatet arbetet med naturbaserade lösningar?
I den första Nordlocal-workshopen diskuterade kommuner från hela Norden hur klimat, lokala förutsättningar och långsiktig förvaltning påverkar arbetet med naturbaserade lösningar.
Läs hela blogginlägget här
2026-07-12
Källa: Ölandsbladet
Så mår Ölands trädalléer – på väg tillbaka
Vår kollega Birger Ekenstierna har intervjuats av Ölandsbladet om tillståndet för Ölands trädalléer. Efter flera tuffa år med bland annat almsjuka inventeras nu ett 20-tal alléer på uppdrag av Trafikverket.
I intervjun berättar Birger om trädens status, riskbedömning, biologisk mångfald och framtiden för Ölands alléer.
Hela artikeln här
2026-07-07
Källa: SVR
Hanträd sprutar pollen men väljs ändå framför honträd
I ett inslag från Sveriges Radio P4 Kronoberg berättar vår kollega Johan Östberg, docent i landskapsarkitektur, hur valet av han- och honträd kan påverka pollenhalterna. När många hanträd av samma art planteras tillsammans kan stora mängder pollen frigöras under en kort period, vilket kan förvärra besvären för pollenallergiker.
Lyssna hela inslaget på P4 Kronoberg
2026-07-06
Källa: SVR
Så påverkas pollenallergiker av stadsträden
I ett aktuellt inslag från Sveriges Radio P4 Kronoberg lyfter vår kollega Johan Östberg, docent i landskapsarkitektur, hur valet av stadsträd kan påverka människor med pollenallergi. Samtidigt betonar han att lösningen inte är färre träd, utan en större variation av arter.
Lyssna hela inslaget på P4 Kronoberg
2026-06-17
Källa: Tidskriften Landskap
Rätten till skugga – klimat, hälsa och social rättvisa
När sommaren närmar sig talar vi allt oftare om något som tidigare knappt nämnts i svensk stadsplanering – skugga. På bara några år har skuggan förvandlats från att vara en marginell komfortfråga till en samhällsangelägenhet. Det säger något om det nya klimat vi lever i – men också om vår syn på rättvisa, tillgång och välfärd i det offentliga rummet.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap
2026-06-02
Källa: Tidningen Utemiljö
Inventering av träd i naturområden
Att i en omfattande urban trädinventering bedöma alla träd låter självklart. Men i naturområden kan det snabbt bli mer omfattande än man kunnat ana. Skillnaden mellan att arbeta med individer och att analysera bestånd är avgörande för både tid, kostnad och beslutsnytta. Här reder vi ut vad som egentligen behöver inventeras och varför syftet alltid måste styra omfattningen.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2026-05-04
Källa: Nord-local
Nordlocal – Scaling Nature-Based Solutions through local Nordic Action
Nu är vi i full gång med Nordlocal – ett nordiskt samarbetsprojekt som tar sig an de stora frågorna: hur skalar vi upp naturbaserade lösningar snabbare, smartare och i fler kommuner? Genom samverkan mellan nordiska kommuner, gemensamt lärande och praktiska exempel skapar vi förutsättningar för att gå från kunskap till konkret handling. Fokus ligger på att göra lösningarna enklare att använda i vardagen – där de gör som mest nytta.
Här kan du läsa mer om projektet, våra partners och hur vi tillsammans bygger en plattform för erfarenhetsutbyte, samverkan och långsiktig förändring i nordiska städer och samhällen. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet och genomförs tillsammans med Trädkontoret, Ekologigruppen, LUKE, SLU och Köpenhamns universitet.
Läs mer 👇
2026-04-29
Källa: SIS-Standard
Webbinarium – Skydd av träd i byggprocessen
Missade du vårt lunchwebbinarium om hur träd kan skyddas effektivt vid bygg- och anläggningsprojekt? Nu finns inspelningen tillgänglig på vår hemsida. I webbinariet delar Trädkontoret med sig av kunskap och praktiska arbetssätt för planering, projektering och genomförande, med utgångspunkt i handboken Skydd av träd vid byggnation samt den nya SIS-standarden.
Inspelningen riktar sig till yrkesverksamma inom byggprocessen och ger konkreta råd för hur skador på träd kan minskas i olika typer av projekt.
2026-04-28
Källa: Tidskriften Landskap
Att förstå riskträd
Vi har publicerat en ny artikel i Tidningen Landskap om hur riskträd bör bedömas; med fokus på kunskap snarare än rädsla.
Artikeln visar hur rätt kompetens leder till bättre beslut, där värdefulla träd bevaras och åtgärder sätts in vid rätt tidpunkt. Vi lyfter också centrala begrepp som godtagbar risk och tydliggör ansvaret hos trädägare enligt SIS 990000:2025.
Läs artikeln och få en bättre förståelse för hur riskträd kan hanteras på ett mer träffsäkert och hållbart sätt.
2026-04-21
Källa: Tidningen Utemiljö
Val av parametrar vid urbana trädinventeringar
Allt fler förvaltare genomför trädinventeringar. Inför varje inventering är det viktigt att noggrant överväga vilka parametrar som ska samlas in. För varje extra parameter breddas bilden av trädbeståndet, samtidigt blir inventeringen mer tidskrävande, risken för fel ökar och uppdateringen försvåras.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2026-03-04
Källa: Tidningen Utemiljö
Trädinventering kan göras året om
Att inventera träd är för många förvaltare ett kontinuerligt arbete som sträcker sig över hela året. Varje säsong erbjuder unika möjligheter, men också utmaningar – som på olika sätt påverkar inventeringens effektivitet och kostnad. Genom att förstå hur årstiderna skiljer sig kan du som beställare planera smartare och få ut mer av varje inventeringstillfälle.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2026-02-24
Källa: Aktuella projekt
Nyhet Nordlocal
Trädkontoret AB har, tillsammans med nordiska partners, fått i uppdrag av Nordic Council of Ministers att leda det tvååriga projektet NORD-LOCAL-NbS.
Projektet bygger vidare på Yggdrasil – The Living Nordic City och tar nästa steg från strategi till handling, för att stötta nordiska kommuner i att implementera och skala upp naturbaserade lösningar. Fokus ligger på praktiska verktyg, lokala demonstrationsmiljöer och stärkt kapacitet.
Vill din kommun vara med? Läs mer om projektet och hur ni kan delta.
2026-02-12
Källa: EFUF 2026
Malmö välkomnar EFUF2026! 🌳
Vi är stolta över att vara med och arrangera European Forum on Urban Forestry 2026 (EFUF2026) som i år hålls i Malmö!
I maj samlas yrkesverksamma från hela Europa för att dela kunskap, inspireras och bygga nya samarbeten inom trädförvaltning, planering och stadsgrönska. Oavsett om du är forskare, praktiker eller beslutsfattare finns här en plats för dig!
Läs mer och anmäl dig
2026-02-05
Källa: Malmö Näringlivsgala
Finalister till Malmö Näringlivsgala 2026
Trädkontoret är en av tre finalister i kategorin Årets miljö & hållbarhet i Malmö Näringslivsgala 2026. Efter en öppen nomineringsprocess och juryns bedömning är vi ett av totalt 15 företag som valts ut att representera Malmös näringsliv. Nomineringen är ett fint kvitto på vårt långsiktiga arbete med hållbarhet, och nu ser vi fram emot galakvällen den 17 mars.
2026-01-18
Källa: Pressmeddelande
Välkommen Charlotte Widing
Vi är mycket glada att välkomna Charlotte Widing som ny styrelseordförande för koncernen. Med över 25 års erfarenhet från konsultbranschen är hon en riktig stjärnrekrytering och ett värdefullt tillskott till vårt styrelsearbete. Charlottes breda kompetens, strategiska blick och gedigna ledarerfarenhet stärker oss inför kommande utvecklingssteg.
2026-01-17
Källa: Tidskriften Landskap
Vad kostar ett träd?
Titeln är hämtad från Monika Gora och Gunilla Bandolins bok Vad kostar ett träd? från 2015, där värdet av en förlorad park analyserades. Idag är frågan lika aktuell, från olovliga trädfällningar till byggprojekt och konstinstallationer.
Ett exempel är verket Granens tid, där en klon av världens äldsta gran, Old Tjikko, placeras i en klimatkammare på Malmö sjukhus, prissatt till 7,9 miljoner kronor. Men kostnaden handlar mer om symbolik, kontext och samhällets värde av träd än om själva veden.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap
2025-12-12
Källa: Trädbladet
Upplevd kontra verklig risk med träd
Hur farliga är stadens träd egentligen? I vår senaste artikel går vi igenom skillnaden mellan den risk människor ofta upplever och den faktiska risk som träd faktiskt utgör. Vi lyfter också hur tydlig kommunikation kan hjälpa till att minska oro och skapa en mer balanserad förståelse för trädens roll i urbana miljöer.
Läs hela artikeln i Trädbladet
2025-12-11
Källa: Tidningen Utemiljö
Behovsstyrd bevattning
- från förutbestämd mängd och fasta intervaller till individuell anpassning
Bevattning är avgörande för att nyplanterade träd ska etablera sig och överleva, men planeringen baseras ofta på grova uppskattningar. Med vatten som en alltmer begränsad resurs ökar behovet av smarta och hållbara lösningar. I vår artikel visar vi hur man kan gå från rutinmässig schablonbevattning till individuellt anpassad precisionsbevattning.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2025-12-05
Källa: Tidskriften Landskap
Trädens roll på kyrkogårdar
Svenska kyrkan startar projektet Trädens roll i kris och klimat – vägval för framtidens begravningsplatser, lett av Linköpings stift.
Målet är att säkra trädens funktion på kyrkogårdar i ett förändrat klimat, där kulturvärden, biologisk mångfald och klimatanpassning förenas. Projektet utvecklar metodik och verktyg för långsiktigt hållbara trädmiljöer.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap
2025-12-03
Källa: Di-Gasell
Trädkontoret AB utses till Di-Gasell 2025
Trädkontoret AB har utsetts till Di Gasell 2025 som ett av Sveriges snabbast växande företag, med helt fokus på hållbar trädvård, utemiljöförvaltning och klimatanpassning. VD Gustav Nässlander lyfter fram företagets organiska tillväxt och betonar att det är extra betydelsefullt att ett grönt företag syns bland landets snabbväxare.
Läs hela pressmeddelandet om vår resa och vad utmärkelsen innebär för framtiden.
2025-11-26
Källa: Lustgården
3+30+300-regeln
Hur gröna är våra städer – egentligen? 3+30+300-regeln visar vägen mot friskare, grönare och mer trivsamma stadsmiljöer. I artikeln förklarar vi vad regeln innebär, varför den blivit ett viktigt verktyg för stadsplanering och hur väl Sveriges städer faktiskt lever upp till den.
Läs hela artikeln i Lustgården
2025-10-22
Källa: Tidningen Utemiljö
Svenska plantskolors styrkor
Den svenska plantskolebranschen har vuxit sig stark trots en kortare historia och mindre skala än i länder som Tyskland och Nederländerna. När Sverige gick med i EU 1994 befarades tuff konkurrens från större europeiska aktörer – men utvecklingen blev den motsatta. I dag står branschen starkare än någonsin.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2025-10-17
Källa: Tidskriften Landskap
Barns rätt till natur
Allt vanligare värmeböljor gör barns vardagsmiljöer avgörande för både klimatanpassning och jämlik hälsa. När en skola i Malmö tvingades stänga på grund av värme blev sårbarheten tydlig.
En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att grönska vid skolor och förskolor stärker barns hälsa, lek och utveckling, men att tillgången är ojämnt fördelad.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap
2025-09-23
Källa: Tidskriften Landskap
Efterlängtad standard på plats
Efter flera års arbete har äntligen Sveriges första SIS-standard för skydd av träd vid byggnation släppts. Den ger en tydlig struktur för att säkerställa träds överlevnad och funktion i urbana miljöer, där träd ofta hotas av markexploatering och förändrade markförhållanden.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap
2025-09-18
Källa: SVR
Här flyttas träden när spårvägen i Uppsala tar form!
I samband med spårvägsarbetet vid Ultuna i Uppsala flyttas de ekar som står längs Ulls väg. Syftet är att bevara träden och samtidigt skapa utrymme för den nya spårvägen.
Trädkontoret ansvarar för konsultationen i projektet – från förstudie, upphandling och bygghandlingar till utförande – för att säkerställa att träden får bästa möjliga förutsättningar på sina nya växtplatser.
Att flytta träd av den här storleken är en komplex process, men också en unik möjlighet att bevara värdefull grönska i en allt tätare stadsmiljö.
2025-09-16
Källa: SIS-Standard
Inspelning från seminariet om nya SIS-standarden för skydd av träd
Ett stort tack till alla som deltog vid vårt webbinarium den 12 september om SS 990002:2025 Trädvård – Arbete vid träd – Skydd av träd vid planering och utförande.
Missade du tillfället? Inspelningen finns nu tillgänglig på SIS hemsida och ger en tydlig översikt av standardens innehåll, syfte och praktiska användning.
Glöm inte att också ta del av vår handbok om skydd av träd vid byggnation, som du hittar på vår resurssida.
2025-09-10
Källa: Pressmedelande
Trädkontorets egna handbok i skydd av träd vid byggnation!
Idag lanserar vi på Trädkontoret vår efterlängtade handbok för skydd av träd vid byggnation, baserad på den nya SIS-standarden SS 990002:2025 - Trädvård – Arbete vid träd – Skydd av träd vid planering och utförande.
Vår förhoppning är att handboken ska fungera som inspiration för hur standarden kan omvandlas till praktiska åtgärder, samt att handboken ska ge stöd i hur olika termer i standarden används i praktiken.
Ladda ner kostnadsfritt här!
2025-09-09
Källa: Tidningen Utemiljö
Vad är en plantskola?
För att lyfta plantskolornas betydelse kommer jag att i detta och de två nästkommande numren av Utemiljö skriva en serie om plantskolor. Först ska vi reda ut vad plantskolor egentligen är (detta nummer), därefter varför svensk plantskoleindustri står stark trots stor global konkurrens (nr 6/2025) och till sist kommer ett antal handfasta tips på hur man blir en bra växtbeställare (nr 7/2025).
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2025-09-01
Källa: Pressmedelande
Trädkontoret expanderar till Danmark!
Vi är otroligt stolta över att meddela att Trädkontoret idag, den 1 september 2025, officiellt etablerar sig i Danmark under namnet Trækontoret ApS!
Expansionen är ett stort steg i vår ambition att bidra till grönare och mer hållbara städer i hela Norden. Det nya danska kontoret kommer att ledas av vår nya VD, Eyal Peleg, som tillsammans med våra team i Sverige och Norge ska erbjuda expertis inom trädhantering och planering.
Läs hela Pressmeddelandet här:
2025-08-27
Källa: Pressmedelande
Handboken för 3+30+300-principen nu på svenska
Vi är glada att kunna meddela att handboken för 3+30+300-principen nu finns översatt till svenska och kan laddas ner kostnadsfritt via vår hemsida. Principen är ett konkret verktyg för att arbeta strategiskt med träd i staden – från planering och policy till praktisk tillämpning.
Handboken beskriver varför dessa mål är viktiga för klimat, hälsa och social rättvisa, och ger inspiration och vägledning för hur principen kan börja användas i kommuner, organisationer och projekt.
2025-07-26
Källa: Tidskriften Landskap
Trädplaner– viktig grund för att skapa hållbara trädbestånd
Många ser behovet av att arbeta långsiktigt med förvaltningen av sitt trädbestånd, samtidigt finns det osäkerhet för hur en sådan tas fram.
Här får du veta hur arbetet med en trädplan kan struktureras och vad en trädplan bör innehålla.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap
2025-06-10
Källa: Tidningen Utemiljö
Plantera mindre!
Okej, jag får erkänna, rubriken bör klassas som ”clickbait”. Men det ligger något i det; vi planterar lite väl stort. Missförstå mig rätt – vi behöver absolut plantera fler träd och vi behöver plantera träd som med tiden blir riktigt stora. Men det betyder inte att de måste vara så stora redan vid planteringstillfället.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2025-05-27
Källa: SVR
Exotiska träd istället för almar i svenska städer
När värmeböljor och torka blir vanligare i Sverige behöver vi tänka nytt kring stadens träd. I flera städer ersätts nu känsliga arter som almar med mer tåliga, ibland exotiska, trädslag. Men vad innebär det att byta ut gamla träd och vad händer med ekosystemet och stadsbilden?
Lyssna på P1 Förmiddag med Jack Lantz där Johan Östberg och Patrick Bellan diskuterar trädens betydelse för våra städer och hur Malmö arbetat med både artdiversitet, trädtäckning och varför riktlinjen 3–30–300 väcker allt större intresse.
2025-04-29
Källa: Tidskriften Landskap
Alléernas försvinnande – Hur kommer framtidens trädplanteringar att se ut?
Alléer har länge varit en framträdande del av Sveriges kulturarv och landskapsbild. De har inte bara varit estetiskt tilltalande inslag i landskapet, utan har även fyllt funktionella syften genom att bidra med många olika slags värden.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2025-04-24
Källa: Tidningen Utemiljö
Gröna Fakta – Ny standard för skydd av träd vid byggnation
Träden i våra städer utsätts för stora påfrestningar från förtätning och byggnation. Den nya standarden för skydd av träd, med namnet Trädvård – Arbete vid träd – Skydd av träd vid planering och utförande, som lanseras våren 2025 syftar till att skapa tydligare riktlinjer och en mer rättvis process för att skydda träd i byggprojekt. I detta gröna fakta får du veta mer om bakgrunden till den nya standarden, dess viktigaste delar och hur den kommer att påverka planering, projektering och genomförande av byggprojekt i framtiden.
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2025-04-04
Källa: Tidskriften Landskap
Alléernas försvinnande – Hur kommer framtidens trädplanteringar att se ut?
I denna artikel ska vi gå igenom hur 3+30+300 regeln använts och hur aktuell regeln fortfarande är. Den 19 februari 2021 publicerade Cecil Konijnendijk sitt numera världskända inlägg om hur städer borde uppfylla 3+30+300 regeln ”Promoting health and wellbeing through urban forests – Introducing the 3-30-300 rule”. Sedan dess har regeln fått en otrolig global spridning och de initiala bindestrecken har bytts ut mot plustecken.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2025-03-11
Källa: Tidskriften Landskap
Yggdrasil – Ett projekt för grönare och hållbarare städer
De nordiska länderna har länge strävat efter att integrera hållbarhet i stadsplanering och i denna kontext spelar urban grönska en central roll. Träd och grönytor fungerar inte bara som estetiska inslag, utan bidrar också till att hantera extremväder, förbättra luftkvalitet och skapa miljöer som stödjer både fysisk och psykisk hälsa.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2025-03-08
Källa: Tidningen Utemiljö
Buske eller träd – Trädsidor
Buskar och träd har alltid varit självklara inslag i vår utemiljö. Ibland hör de till det lilla barnets första ord. Föräldrar pekar på lekplatsens höga kanadapoppel och snöbärsbuskaget under och säger ”Titta, ett träd! Och titta där, en buske!” Men den som arbetar med trädinventeringar vet att det inte alltid är en barnlek att definiera skillnaden mellan träd och buskar. Vad kallar vi den fyra meter höga uppstammade syrenen, som skänker skugga till sittplatsen på bostadsgården och dessutom fungerar som klätterträd? Eller den drygt meterhöga körsbärskornellen som står mitt i en buskplantering? Syren är ju en typisk buske och körsbärskornell är väl ett träd – eller? Med andra ord: var går gränsen mellan buske och träd?
Läs hela artikeln i Tidningen Utemiljö
2025-02-08
Källa: Svenska Dagbladet
Röj inte bort stadens träd och buskar
I en debattartikel i Svenska Dagbladet varnar Johan Östberg och Pernilla Johansson från Trädkontoret för konsekvenserna av den ökande röjningen av träd och buskar i våra städer. De ifrågasätter om trygghet verkligen skapas genom att ta bort grönskan och lyfter riskerna för både miljö och livskvalitet.
Läs Johan Östbergs och Pernilla Johanssons debattartikel i Svenska Dagbladet om överdriven röjning av stadens träd och buskar.
2024-11-26
Källa: SVT
Ljudvågor avgör ödet
Hur mår den gamla asken vid Visby ringmur och går den att rädda? Med hjälp av tomografi, en metod som visar hur trädet ser ut inuti, undersöks just nu två träd i Visby, däribland en ask planterad redan 1880.
Region Gotland larmade efter att nya sprickor upptäckts i trädets bas. Nu görs en noggrann analys med ljudvågor för att avgöra om trädet är säkert att bevara. Arboristen Miriam Löwenstein ansvarar för undersökningen och kommer att ge sin rekommendation om trädets framtid.
Se mer i SVT:s nyhetsklipp om hur avancerad teknik kan avgöra ödet för kulturhistoriskt viktiga träd.
2024-08-29
Källa: Tidskriften Landskap
Upphandling av arboristtjänster
Så här mot slutet av året börjar många förvaltare fundera på det kommande årets behov av trädvårdsåtgärder, vilket kan vara beskärning, trädinventering, ståndortsförbättring och mycket mer. I samband med detta kommer även behovet av att genomföra upphandlingar, men vilken kompetens bör egentligen krävas för olika typer av uppdrag?
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2024-07-10
Källa: Svenska Dagbladet
Öka trädtäckningen i svenska städer
För att våra städer ska vara möjliga att både leva och överleva i framöver måste trädtäckningen öka. Det menar flera debattörer i en artikel i Svenska Dagbladet, där de lyfter vikten av att ge plats för träd i stadsplaneringen, på riktigt.
Bakgrunden är projektet Yggdrasil, en del av Nordiska ministerrådets satsning på naturbaserade lösningar. Här betonas trädens roll för både klimatanpassning och folkhälsa, som levande system som kräver utrymme och tid att växa.
Läs hela debattartikeln i Svenska Dagbladet.
2024-09-07
Källa: Sydsvenskan
Värmeböljorna är här för att stanna. Skydda städerna med mer grönska
Värmeböljorna stannar – dags att bygga grönare städer
Extrema temperaturer och urbana värmeöar är inte längre undantag, de är vår nya verklighet. I en aktuell debattartikel i Sydsvenskan varnar Johan Östberg, docent i landskapsarkitektur, för konsekvenserna av att städer byggs utan tillräcklig grön infrastruktur.
När bostäder, vägar och kontor prioriteras framför träd och grönområden skapas framtida problem, för både klimat och folkhälsa. Lösningen? Mer plats för grönska i stadsplaneringen.
Läs hela artikeln i Sydsvenskan.
2024-07-04
Källa: Tidskriften Landskap
Utvärdering och kritiskt tänkande
Vi som förvaltar eller arbetar med träd fattar varje dag beslut som, genom trädens långa livslängd, kommer ha stor påverkan långt in i framtiden. Trots detta är kunskapen om trädförvaltning ofta fragmentarisk, baserad på tradition snarare än forskning och beslut fattas ibland på bristfälliga grunder.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2024-06-27
Källa: Almedalen
Trädens roll för klimat och hälsa i fokus i Almedalen 2024
Hur grön är din stad? – Trädens roll för klimat och hälsa i fokus i Almedalen 2024
Hur kan träd bidra till klimatsäkring, svalka och bättre folkhälsa i våra växande städer? Det diskuterades i ett engagerat panelsamtal under Almedalsveckan 2024.
Panelen bestod av Karin Tegmark Wisell, Karin Stenmar, Charlotte Persson, Fredrik Drotte och Anton Spets, som tillsammans lyfte trädens avgörande betydelse i framtidens stadsplanering.
Se hela anförandet och paneldebatten i efterhand.
2024-06-04
Källa: Tidskriften Landskap
Mykorrhizatillskott Hur bör du som förvaltare tänka
Vår kunskap kring interaktionen mellan träd och mykorrhiza ökar hela tiden och det blir allt tydligare hur stor betydelse denna interaktion har för att få vitala och motståndskraftiga träd. I och med detta blir det även vanligare med olika typer av produkter som innehåller sporer och mycel som kan tillföras för att ge träden tillgång till mykorrhiza. Men hur bra är dessa tillskott och vad säger egentligen forskningen?
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2024-05-04
Källa: Tidskriften Landskap
Balans i trädbeståndet
Diskussionen om inhemska, exotiska och invasiva träd är ofta polariserad, men för att skapa hållbara och klimatsäkra stadsmiljöer krävs en mer nyanserad syn. I denna artikel går vi igenom de olika termerna, men nyanserar även den många gånger svartvita debatt som råder kring användningen av exoter och inhemska träd.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2024-04-04
Källa: Tidskriften Landskap
Framtidens grönyteförvaltning
I takt med den accelererande digitaliseringen av samhället i stort har även vår bransch inte undgått att påverkas. Från avancerade GIS-tekniker till molnbaserade förvaltningsplattformar har digitala verktyg blivit oumbärliga för effektiv hantering av gröna miljöer. I denna artikel utforskar vi de framväxande trenderna, möjligheterna och utmaningarna som den ökade digitaliseringen medför för vår bransch. Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2024-03-04
Källa: Tidskriften Landskap
DNA-teknik
Vi har nog alla stått vid en lind och tvekat, vilken sort är det egentligen? I vissa fall kanske sortnamnet inte spelar så stor roll, exempelvis om en inventering görs av en yngre park. Men i andra fall kan sorten vara av stor betydelse.
Läs hela artikeln i Tidskriften Landskap.
2024-01-30
Källa: Greehill
Smart Tree Inventory Webinair
Vill du veta mer om hur ny teknik kan effektivisera trädförvaltning?
Greehill bjuder in till ett kostnadsfritt webbinarium om Smart Tree Inventory, en modern metod för att samla in och hantera träddata med hjälp av AI och digitala verktyg.
Lär dig hur kommuner och organisationer kan fatta bättre beslut om stadens träd; snabbare, smartare och mer hållbart.
2023-11-23
Källa: Dagens Nyheter
Minst 400 träd skövlades för havsutsikt
I strandskogen i Tylösand har minst 400 träd fällts framför en tomt som nu är till salu, något som väckt starka reaktioner. Halmstads kommun har polisanmält avverkningen och kräver 15 miljoner kronor i skadestånd.
– Min bestämda uppfattning är att avverkningen skett för att höja fastighetens värde, säger Johan Östberg, docent vid SLU Alnarp, till Dagens Nyheter.
2023-08-17
Källa: SVR
Specialbil scannar 35 000 träd i Malmö
Just nu pågår en omfattande trädinventering i Malmö, med hjälp av en specialbyggd bil. Målet är att kartlägga hela 35 000 träd i staden.
Bilen är utrustad med avancerad teknik som laserskannar träden medan den kör, vilket möjliggör en snabb och effektiv insamling av data om art, storlek och hälsa.
Hör trädkonsulten Gustav Nässlander berätta mer om hur tekniken fungerar i inslaget från Sveriges Radio.
2023-08-17
Källa: SVT
Nu laserskannas 35 000 träd i Malmö – på tre veckor
I Malmö pågår just nu en högteknologisk trädinventering – 35 000 träd skannas in på bara tre veckor med hjälp av en bil utrustad med avancerad laserteknik. Med 3,8 miljoner laserpunkter i sekunden samlas detaljerad data in om varje träd, som art, ålder, dimensioner och ekosystemnytta. Informationen bearbetas av AI och används av experter för att bedöma trädens skick och funktion.
Se nyhetsklippet från SVT för en närmare titt på den laserskannande bilen och hur tekniken revolutionerar trädinventering i städer.
2023-04-28
Källa: Svenska Institutet för Standarder
Bättre skydd av träd vid byggarbeten
Trädens överlevnad på byggarbetsplatser har länge varit beroende av enskilda eldsjälars engagemang, men nu är en ny nationell standard på väg som kan förändra spelreglerna. Genom att omfatta hela byggprocessen, från första skiss till långsiktig förvaltning, ska den nya standarden ge träd det skydd de förtjänar.
Nu uppmanas byggbolag, planerare och landskapsarkitekter att delta i arbetet, och därmed vara med och forma framtidens hållbara stadsutveckling.
2022-12-16
Källa: SVR
Här undersöks träden i Eskilstuna
Just nu inventeras över 2 000 träd i centrala Eskilstuna för att uppdatera kommunens träddatabas och beräkna deras ekosystemtjänster. Trädkonsulter som Kalle Ågren mäter bland annat stamdiameter, kronbredd och vitalitet för att få en heltäckande bild av stadens gröna värden.
Sveriges Radio rapporterar om projektet som ska underlätta långsiktig förvaltning och planering av Eskilstunas trädbestånd.
2022-12-15
Källa: Eskilstuna-Kuriren
Personer med självlysande kläder spanar uppåt i centrum
De lyser upp Eskilstunas vintervita stadskärna i sina gula kläder och blickar ständigt uppåt. Under de senaste veckorna har trädkonsulterna Elin Rowicki och Kalle Ågren väckt nyfikenhet bland förbipasserande när de metodiskt inventerat stadens träd. Vad de egentligen gör?
Jo, de samlar in viktig data om trädens hälsa, höjd och art, som en del i Eskilstuna kommuns satsning på grönare, mer hållbara stadsmiljöer.
2022-08-20
Källa: Svenska Dagbladet
Dags att rikta fokus mot greenwasting
Alla har hört talas om greenwashing, när företag försöker verka mer hållbara än de egentligen är. Men vad kallar vi det när intentionen faktiskt är god, men åtgärderna leder till ett slöseri med gröna resurser? I en debattartikel i Svenska Dagbladet introduceras begreppet greenwasting.
De tre debattörerna menar att vi behöver skärpa både språkbruket och ansvaret – för att sätta fingret på när miljösatsningar inte står i proportion till nyttan.
Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet.
2022-06-02
Källa: SVR
Alla har rätt till träd utanför fönstret
Träd, träd, träd – lyssna på samtalet om gröna stadsmiljöer När våra städer förtätas blir träden allt färre, men vad gör det egentligen med oss? I ett avsnitt från Sveriges Radio diskuteras den uppmärksammade 3-30-300-regeln: att alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem, bo i ett område med minst 30 % trädkrona, och ha max 300 meter till närmaste grönområde.
Medverkar gör Johan Östberg, docent i landskapsarkitektur vid SLU, och Cecilia Stenfors, docent i psykologi vid Stockholms universitet.
2022-05-15
Källa: Sydsvenskan
Trädfest med klättertävling och guidning
Helgen bjöd på premiär för Trädfesten i Malmö – ett evenemang med syftet att öka intresset och kunskapen om stadens träd. Visste du att Malmö har hela 700 olika trädslag?
Besökarna fick följa guidade turer, lära sig mer om trädens roll i staden – och dessutom bevittna SM i trädklättring, där vinnarna nu går vidare till EM i Köpenhamn i september.
2021-01-21
Källa: SVR
Här sker planering för plantering av 500 större träd
Fastighetsbolaget MKB satsar på att plantera 500 större träd på innergårdar och grönområden vid sina fastigheter i Malmö. Arbetet har redan inletts med inventeringar av det befintliga trädbeståndet.
– Vi såg tydligt var det finns luckor – platser som drabbas av översvämningar eller blir för varma under sommaren, säger trädexperten Gustav Nässlander till Sveriges Radio.
2021-01-21
Källa: Expressen
Hela staden plågas – av en trädvandal
I Malmö har nästan 250 träd vandaliserats på kort tid, ett omfattande och systematiskt angrepp som väckt både oro och ilska. Skadade trädstammar som lagats med skydd och omplåstring har blivit en del av stadsbilden.
– Det är många som har en kärlek till träden och som nu håller extra uppsikt och går igenom parkerna varje dag, säger landskapsingenjören Elin Rowicki till Expressen.
Vem som ligger bakom skadegörelsen, och varför, är fortfarande ett mysterium.
2018-07-31
Källa: Svenska Dagbladet
Träd tappar grenar i värmen
SLU i Alnarp har i sommar fått fler rapporter än vanligt om friska träd som plötsligt tappar grenar, ett känt men ovanligt fenomen som nu tros hänga ihop med värmen.
– Grenarna blir så tunga av vatten att de knäcks, särskilt när luftfuktigheten stiger på eftermiddagen, säger Johan Östberg, docent i landskapsplanering vid SLU, till Sveriges Radio.
